Vad är Bitcoin och hur fungerar Bitcoin?

Du har säkert hört talas om “bitcoin” och “blockkedja” men vad betyder det för något egentligen? I den här guiden förklarar vi vad Bitcoin är för något och hur Bitcoin fungerar på ett så enkelt språk som möjligt.
Sammanfattning
  • Bitcoin är en digital valuta som gör betalningar snabbare, säkrare och billigare utan inblandning av en tredje part som en stat eller ett företag
  • Bitcoin har flera likheter med guld
  • Bitcoin grundades av Satoshi Nakamoto som publicerade nätverket år 2009

Innehåll

    Vad är Bitcoin? Jo, Bitcoin är en digital valuta. Bitcoin har potentialen att modernisera dagens bank- och betalsystem med snabbare, säkrare och mer prisvärda transaktioner. Bitcoin är dessutom en tillgång som ofta blir jämförd med guld. Både Bitcoin och guld har låg inflation och påverkas inte heller av Riksbankens inflation som sänker den svenska kronans köpkraft.

    Bitcoin tar bort inblandning från tredje part i en transaktion. Låt oss säga att du handlar en resa för 10  000 kr. Du använder ditt bankkort som betalmedel, använder en betalväxel  på e-handeln och godkänner att ditt bankkonto debiteras med Bank-ID. I vårt exempel tar VISA, Klarna och Nordea cirka 3% av dina 10 000 kr ifrån dig. Det motsvarar 300 kr i avgifter. På Bitcoin använder man ett enda nätverk för alla betalningar och därför behövs ingen mellanhand.

    Bitcoin skapades av Satoshi Nakamoto vars identitet ännu är ett mysterium. En populär teori om Satoshi är att denne är en grupp människor och inte en enda person. Bitcoin-nätverket gick live år 2009 och har varit igång oavbrutet sedan dess.

    Hur köper jag Bitcoin?

    Innan du väljer att köpa bitcoin rekommenderar vi att du först läser klart det här blogginlägget om vad Bitcoin är för något och hur Bitcoin fungerar.

    Vem är Satoshi Nakamoto?

    Satoshi Nakamoto är skaparen av Bitcoin. Namnet är en pseudonym och ingen vet än idag vem som ligger bakom den riktiga identiteten på grundaren eller grundarna för Bitcoin. Det finns många som har påstått sig vara Satoshi Nakamoto genom åren men samtliga har blivit motbevisade.

    Vad man kan fastställa är att Satoshi är väldigt kunnig inom programmering, kryptografi och ekonomi. Satoshi Nakamoto lyckades lösa problemet med double spending som alla tidigare kryptovalutor hade misslyckats med. Innan Satoshi löste problemet med double spending kunde innehavaren av tidigare kryptovalutor återanvända samma coins oändligt många gånger för att köpa saker.

    När Satoshi Nakamoto publicerade sitt Bitcoin whitepaper år 2009 tog det snabbt fart och ett år senare började de första Bitcoin-börserna komma upp på marknaden för att kunna köpa och sälja Bitcoin. Sista gången Satoshi Nakamoto loggade in på forumet bitcointalk.org var December 2010 och sedan dess har inget hörts från Satoshi.

    Hur fungerar bitcoin?

    Att förstå vad Bitcoin och kryptovalutor är för något och hur de fungerar är komplicerat. Vi har försökt att göra den här sektionen så lättförståelig som möjligt men var beredd på viss teknikalitet. Nedan är en summering om vad vi kommer att gå igenom för att förklara hur Bitcoin fungerar.

    Bitcoin är byggt på kryptografi. Med kryptografi menar man att kommunikationen mellan två eller fler parter inte går att tillhandahålla av en tredje part. Kryptografi gör kommunikationskanalen säker.

    Den moderna människan använder sig av kryptografi omedvetet varje dag. Kryptografiska funktioner skyddar oss när vi skickar ett mail, besöker en hemsida eller använder vårt bankkort på en e-handel.

    Blockkedja

    För att förstå hur bitcoin fungerar behöver man först bekanta sig med ordet blockkedja. Blockkedjan är en decentraliserad bokföringsbok med ett register över samtliga transaktioner som någonsin genomförts på Bitcoins blockkedja. Bokföringsboken är öppen för alla att titta på och jämföra med.

    Blockkedjan består av block (tro det eller ej). Varje block innehåller information om transaktionerna på Bitcoin. Ett block innehåller i snitt 1 500 – 3 000 transaktioner. Blocken fungerarar ungefär som Lego-klossar man staplar på varandra vilket skapar en kedja: Därav namnet blockkedja.

    När ett block blivit staplat på blockkedjan har Bitcoin-transaktionen gått igenom. Och när Bitcoin-transaktionen gått igenom är transaktionen oföränderlig. Blocket kan med andra ord inte tas bort eller ändras på. Det gör det omöjligt att rulla tillbaka transaktioner som redan genomförts. Ingen auktör kan varken radera eller modifiera transaktioner som blivit cementerade till block. Det gör Bitcoin-nätverket väldigt säkert.

    Nedan har vi skrivit om mining och noder. Det är dessa två komponenter som skapar Bitcoins konsensusmetod som förklarar hur Bitcoins decentralisering fungerar. Bitcoins konsensmetod kallas för proof of work.

    Mining

    En Bitcoin-miner gräver varken efter guld eller Bitcoin. En miner är en kraftfull dator som använder sin datorkraft för att tävla om att lösa ett pussel så snabbt som möjligt. Alla miners tävlar mot varandra och den miner som är först med att lösa pusslet blir belönad med 6,25 Bitcoin. Det är via Bitcoin-mining som nya Bitcoins kommer i omlopp.

    Det är minern som skapar blocken på blockkedjan. Minern använder sin datorkraft för att paketera transaktionerna till ett block. Pusslet som alla miners försöker att lösa är ett slumpmässigt genererat tal som minern försöker att gissa sig fram till gång på gång.

    Det tar ungefär 10 minuter för en miner att lösa ett pussel vilket påverkar nätverkets transaktionshastighet. Kritiker till Bitcoin säger att nätverket är långsamt medan Bitcoins förespråkare säger att den höga väntetiden gör nätverket säkrare.

    Noder

    En nod är en decentraliserad dator med en kopia av hela blockkedjan med alla transaktioner som någonsin genomförts. Bitcoin-nätverket har över 10 000 noder utspritt över hela världen av entusiaster som vill bidra till att öka säkerheten på Bitcoin.

    En Bitcoin-nods uppgift är att verifiera nya block. När minern lyckats paketera transaktionerna till ett block har blocket ännu inte blivit validerat. Det är först när noderna validerar att blocket ser korrekt ut som blocket blir godkänt och därigenom staplat på blockkedjan.

    Såhär går det till: Noden jämför med sin egen kopia av blockkedjan med informationen i det nya blocket. Om det nya blocket refererar till det tidigare blocket som blev validerat blir det nya blocket godkänt. När ett block blivit godkänt har Bitcoin-transaktionen gått igenom.

    Att manipulera blockkedjan för egen vinning är därför nästintill omöjlig eftersom blockkedjan måste stämma överens med alla 10 000 noders kopior av blockkedjan. Det här är nyckeln till varför Bitcoin lyckas vara säkert trots att alla har tillgång till bokföringsboken.

    Bitcoin-plånbok

    En Bitcoin-transaktion är en betalning mellan två stycken Bitcoin-plånböcker. En Bitcoin-plånbok fungerar ungefär som en nyckelring snarare än en plånbok man bär på i fickan. Du förvarar inte dina coins i plånboken utan de ligger uppkopplade på blockkedjan. Läs gärna vårt blogginlägg om Bitcoin wallets för en djupare förståelse.

    – En Bitcoin-plånbok består av en privat nyckel och en publik nyckel.

    – En privat nyckel används för att påbörja och skicka iväg en Bitcoin-transaktion. Den fungerar ungefär som Bank-ID som verifierar att det är du som är ägaren av dina coins.

    – En publik nyckel används för att ta emot Bitcoin-transaktioner. Den publika nyckeln skapar Bitcoin-adressen med en kryptografisk kryptografisk hashfunktion .

    – Bitcoin-adressen ligger öppen på Bitcoins-blockkedja. Den finns inte i Bitcoin-plånboken. Den är Bitcoin-adressen man skickar BTC till.

    Sammanfattning om hur Bitcoin fungerar
    • Blockkedjan består av tusentals block med transaktioner som bildar en bokföringsbok. Bokföringsboken är öppen för alla och går inte att ändra på.
    • Minern paketerar transaktioner till block. Det gör minern genom att tävla om att vara först med att lösa ett pussel. Den miner som vinner blir belönad med 6,25 Bitcoin.
    • Noderna godkänner eller nekar varje block att bli staplade på blockkedjan eller ej. När noderna godkänt blocket har transaktionen gått igenom.
    • En Bitcoin-plånbok är en nyckelring med två stycken nycklar: En privat nyckel och en publik nyckel som används för att skicka respektive ta emot Bitcoin.

    Hur går en Bitcoin-transaktion tillväga?

    Björn vill skicka 0,5 BTC till Alice. Nedan beskriver vi vad som händer från att Björn påbörjar transaktionen till att Alice mottagit sina coins.

    1. Alice skickar sin Bitcoin-adress till Björn. Björn loggar in på sin kryptoplånbok med sitt lösenord till sin privata nyckel. Björn knappar in att han vill skicka 0,5 Bitcoin till Alice Bitcoin-adress. Transaktionen kommer att kosta Björn 25 SEK vilket han godkänner. Verifieringen lyckades och Bitcoin-transaktionen har precis börjat sin resa!

    2. Nu är transaktionen uppe på Bitcoin-nätverket. Först hamnar den på en plats som heter mempool. Mempoolen är ett kösystem där alla transaktioner får vänta på sin tur att bli upplockade av en miner. Ett nytt block skapas i regel var tionde minut vilket rymmer 1 500 – 3000 transaktioner. Björns Bitcoin-betalning får vänta i en timma tills det är dags för nästa depå.

    3. Nu är det dags för nästa block att bli skapat. Björns transaktion och 2 000 andra betalningar i kö plockas upp av minern som vann det föregående det föregående blockets pussel. En lyckosam miner i USA var först med att lösa pusslet denna gången. Därför får denna minern äran att paketera dessa transaktioner till ett block och kan inkassera 6,25 BTC.

    4. Minern redovisar blocket härnäst till Bitcoin-nätverkets noder. Noderna lagrar en kopia av blockkedjan som de jämför med det nya blocket. Noderna validerar blocket. Om blocket följer Bitcoin-nätverkets regler blir blocket det godkänt. Noderna accepterar blocket och redovisar resultatet tillbaka till minern.

    5. Minern fullföljer sitt arbete genom att stapla det nya blocket på blockkedjan. Blocket är härmed oföränderligt. I samma ögonblick som Björns transaktion på 0,5 BTC blev staplat på blockkedjan har betalningen gått igenom. Alice kryptoplånbok plingar till. Hon loggar in med sitt privata nyckel-lösenord och ser att Björn skickat henne 0,5 Bitcoin.

    Vad betyder det att Bitcoin är decentraliserat?

    Decentralisering betyder att det inte är en eller ett fåtal aktörer som styr utan att alla styr med samma villkor. Bitcoin styrs inte av en stat eller ett företag utan styrs av tusentals olika datorer världen om i ett konsensus om hur Bitcoin skall styras. Bitcoins konsensussystem kallas för proof of work .

    Att Bitcoin är decentraliserat gör Bitcoin säkert. Om du köper Bitcoin, och kontrollerar din privata nyckel själv, kan du som konsument känna dig trygg i att ingen annan än dig själv har rätt till ditt innehav. Inget företag har rätt att rulla tillbaka transaktioner eller hindra dig från att skicka Bitcoin till vem du vill med en Bitcoin-adress.

    Bitcoins decentralisering tillsammans med proof-of-work gör det teoretiskt omöjligt att ett fåtal aktörer tar över nätverket. Detta kallas för 51%-attacken. Om en eller ett fåtal illasinnade aktörer försöker att ta över 51% av all beräkningskraft på Bitcoin mining kan de spendera samma 6,25 Bitcoin oändligt. Detta fram till att de godasinnande aktörerna gör en hard fork

    Trots det är det numera ekonomiskt ohållbart att ta över 51% av nätverket. Att samla samman 51% av världens hash-power resulterar i en väldigt dyr elräkning som inte kan berättiga attacken. Det kostar mer än det smakar. 

    Bitcoin mining är en tävling mellan datorer där den dator med högst beräkningskraft har högst chans att bli belönad med nya Bitcoins. Miners med hög beräkningskraft har fler röster än miners med låg beräkningskraft. Det betyder att den miner med den mest kraftfulla datoranläggningen har mest makt över nätverket.

    För att begränsa miners inflytande finns noder. Miners och noder bildar ett tvåkammarsystem som begränsar varandras maktinnehav för att ge Bitcoin stabilitet. Trots det brukar man säga att miners har mer inflytande än noder eftersom miners har fler tillfällen att rösta än noder. Det leder oss in på forks.

    Vad är en fork för något?

    En fork är en delning av blockkedjan. En fork inträffar i samband när det finns en vilja att uppgradera blockkedjan med ny kod och det finns ett konsensus om det. Miners och noder deltar i dessa omröstningar. Vissa kryptovalutor gör nya forks varje månad medan andra kan det ta flera år mellan varje uppdatering.

    Som vi tidigare förklarat är blockkedjan en lång kedja av oföränderliga block som staplas på varandra. För att kunna uppgradera koden behöver man uppdatera blockkedjans regler för att kunna stapla nya block. Ett “gammalt” block är inte kompatibelt med ett “nytt” block med uppdaterad kod. Det löser man med en fork. Det finns två olika typer av forks: Soft forks och hard forks.

    Vad är en soft fork?

    En soft fork är en “vanlig” uppgradering på blockkedjan. En soft fork kan till exempel uppgradera koden för att göra nätverket säkrare eller lägger till ny kod för att möta en efterfrågan på marknaden. Bitcoins senaste uppgradering Taproot var en soft fork.

    Tänk dig att du går längs en stig som gått rakt framåt. Plötsligt tar stigen slut. Du tittar till höger och där ser du en ny stig i angränsning till den du står på. Du väljer att vika av till höger och följer den nya stigen. Den nya stigen är den uppdaterade versionen av den förra blockkedjan.

    Den gamla blockkedjan byggs inte på längre utan de nya blocken staplas på den nya blockkedjan istället. Det krävs en majoritet av alla miners röster för att en soft fork skall gå igenom. Noder har med andra ord ingen rösträtt i frågan om soft forks.

    Vad är en hard fork?

    En hard fork är en radikal uppgradering på blockkedjan. En hard fork kan till exempel ändra blockkedjans blockstorlek eller byta konsensusmetod från proof of work till proof of stake Bitcoin cash och Bitcoin gold är två kryptovalutor som skapats som hard forks på Bitcoin.

    Vi återanvänder samma liknelse om stigen som på soft fork. Du går längs stigen på nytt. Denna gången ser du stigen dela sig åt två håll. Stigen till vänster ser bekant ut medan stigen till höger ser obekant ut. Du tar mod och väljer att ta den högra stigen. Den högra stigen är i effekt en helt ny kryptovaluta som blivit renoverad från grunden.

    Men en hard fork behåller man den gamla blockkedjan och skapar en helt ny blockkedja. Den gamla blockkedjan efter en soft work blir pensionerad medan på en hard fork fortsätter båda blockkedjor leva sida vid sida. För att en hard fork ska gå igenom krävs en majoritet av alla röster från både miners och noder.

    Hur bestäms priset på Bitcoin?

    Bitcoin styrs av marknadskrafterna. Det är tillgång och efterfrågan som dikterar priset på Bitcoin utefter hur många som köper eller säljer. Till skillnad från fiat-valutor som SEK och EUR styrs inte Bitcoin av ett lands penningpolitik. Bitcoin påverkas alltså inte av att en centralbank justerar ränta eller inflation.

    På Crypto Scandinavia visar vi Bitcoins kurs på tre olika valutor: Bitcoins kurs i SEK, Bitcoins kurs i Euro och Bitcoins kurs i Dollar.

    Inflation på Bitcoin

    Bitcoin har ett system om inflation programmerat i sin källkod. Det kommer aldrig att skapas mer än 21 miljoner Bitcoin. Just nu ligger Bitcoins totala penningmängd under 19 miljoner. Bitcoins inflation ligger just nu strax under 1,8%.

    Var tionde minut skapas ett nytt block på Bitcoins blockkedja. Minern som paketerar transaktionerna till ett block blir belönad med 6,25 Bitcoin. Var fjärde år blir belöningen till minern halverad: Detta kallas för halvering. När Bitcoin gick live år 2009 var belöningen 50 Bitcoin och har sedan dess blivit halverad fyra gånger.

    Antalet Bitcoin finns i en begränsad mängd. Inflationen är förutsägbar och minskar vid varje halvering eftersom tillflödet av Bitcoins minskar. Det betyder att tillgången inte mäktar med efterfrågan vilket gör att priset på Bitcoin skall öka med tiden.

    Om vi tittar på diagrammet nedan uppladdat på ResearchGate ser vi Bitcoins förhållande till inflation över tid. Den blå kurvan visar antal Bitcoin i omlopp. Den orangea kurvan visar Bitcoins inflation. Vi kan dra slutsatsen att desto fler Bitcoin som tillkommer sänker inflationen ytterligare över tid på grund av Bitcoins halvering.

    Deflation på Bitcoin

    Deflation är motsatsen till inflation. Istället för att pengarna blir fler gör deflationen pengarna färre. På samma sätt som Bitcoin har ett system om inflation har Bitcoin likväl ett system om deflation.

    För att kunna skicka Bitcoin behöver man en privat nyckel. Om ägaren till den privata nyckeln tappar bort den betyder det att alla coins på Bitcoin-plånboken går förlorade. Det finns hundratusentals Bitcoins som är förlorade. Det gör att värdet på Bitcoin ökar eftersom färre coins är i omlopp.

    Varför jämförs Bitcoin med guld?

    Bitcoin blir ofta jämfört med guld eftersom båda tillgångar baseras på egna monetärt system med låg inflation. Både Bitcoin och guld har visat sig vara goda värdelager och det är därför Bitcoin ofta blir kallat för digitalt guld. Trots det skiljer dem sig åt. Bitcoin är inte bara ett värdelager utan också ett bytesmedel.

    Nedan har vi ställt Bitcoin och guld mot varandra för att belysa deras egenskaper i form av värdelager. Vi försöker bena ut både fördelar och nackdelar.

    Värdebevaring

    En värdebevarare är en vara som inte förlorar sitt värde över en längre tidshorisont. En dålig värdebevarare är mjölk eftersom den surnar efter en vecka.

    Bitcoins inflation ligger just nu på 1,77% per år vilket är lägre än svenska Riksbankens inflationsmål på 2-3%. Under nästa halvering kommer Bitcoins inflation ligga under 1% årligen. Trots det är priset på Bitcoin känt för kraftig fluktuering. Det är inte ovanligt att se hur Bitcoin-priset går upp eller ner 10% på en enda dag.

    Guld har en årlig inflation om 1-2% vilket också är under Riksbankens inflationsmål. Guldkursen är inte särskilt volatil även om den brukar sticka upp i tid av oro och hög inflation. Förr eller senare dimper kursen ner igen. Med en lång tidshorisont är guld en mycket bra värdebevarare.

    Säkerhet

    Bitcoin-nätverket är i princip omöjligt för en enskild aktör att ta över eftersom Bitcoin baseras på ett globalt och decentraliserat tvåkammarsystem om miners och noder. Att Bitcoin styrs av alla på en öppen blockkedja gör tillgången också säkrare.

    Guld är en ädelmetall som aldrig korroderar och som är svår att förstöra. Att guld är fysiskt och hela distributionskedjan för guld är centraliserad gör tillgången mindre säker. Det finns risker för stöld, falsifiering och bedrägeri.

    Stora mängder guld behöver förvaras på en säker plats med larmsystem och vakter och inte ens då är guldtackorna i säkert förvar.

    Inneboende värde

    Det inneboende värdet, eller intrinsikala värdet, av en vara berättar det äkta värdet av varan.

    Kritiker till Bitcoin brukar påpeka att Bitcoin saknar ett inneboende värde och därför inte fyller någon funktion. Låt oss titta närmare på saken.

    Bitcoin saknar ett inneboende värde eftersom det i grund och botten är binär kod. En mer rättvis jämförelse är att likställa Bitcoin med kontanter. Fiat-valutor saknar ett inneboende värde eftersom bara är papperslappar utan någon annan egenskap. Vad som skiljer en 100-kronorssedel mot ett utklippt A4-papper är att det råder ett konsensus i samhället om att en 100-kronorssedel är värd 100 SEK. Bitcoin fungerar exakt likadant fast med en samsyn om att det är marknaden som sätter priset.

    Guld har ett inneboende värde eftersom det är en fysisk råvara med flera egenskaper. Pantade guldsmycken kan smältas ner till flytande form för att skapa produkter inom elektronik, medicin och flyg där efterfrågan på guld är mycket hög. Varje smartphone använder sig av små mängder guld.

    Är Bitcoin dåligt för miljön?

    Ja, Bitcoin är i sin nuvarande form dåligt för miljön eftersom nätverket kräver en hög elförbrukning för att fungera. Med det sagt har Bitcoin ett miljömedvetet äss i rockärmen: Bitcoin har potentialen att motivera hela världen mot att börja investera i förnyelsebar energi på grund av nätverkets inneboende decentralisering.

    Det är för enkelt att avfärda Bitcoin som en miljöbov utan att se saken ur ett bredare perspektiv. Trots det är Bitcoin just nu dåligt för miljön. Därför vill vi belysa fördelarna och nackdelarna för att du själv ska kunna göra en bedömning om Bitcoins miljöpåverkan.

    Vi börjar med det negativa. Bitcoin baseras på ett konsensussystem som kallas för Proof-of-Work där datorer tävlar mot varandra att så snabbt som möjligt lösa ett pussel. Datorn som är först med att lösa pusslet vinner och blir belönad med 6,25 Bitcoin. Att lösa pusslet kräver en extremt hög beräkningskraft vilket drar stora mängder el. Under Juli 2021 var Bitcoins totala elförbrukning på samma nivå som Ukrainas elförbrukning under samma månad. Ukraina har en population om 45 miljoner människor.

    Låt oss titta på Bitcoins miljömässiga fördelar. På grund av Proof-of-work och Bitcoins decentraliserade blockkedja kan vem som helst runt om hela jordklotet bidra till nätverket med Bitcoin mining-kraft. Det är möjligt att skapa en Bitcoin miner genom att alstra från ett vattenfall i regnskogen i Amazonas och livnära sig på det.

    När kryptovalutor blir reglerade kommer proof-of-work-metoden med största sannolikhet bli tillrättad miljömässiga krav som alla miners behöver följa. Ett av kraven hade kunnat vara att 40% av energiförbrukningen behöver komma från förnybara källor. Det ger ett ekonomiskt incitament till företag, stater och privatpersoner att investera i en grön framtid.

    Slutligen vill vi sätta Bitcoin i ett perspektiv med finansbranschen i sin helhet. Så låt oss därför jämföra Bitcoin med bankindutsrin. Världens alla banker förbrukar mycket mer el än Bitcoin. Låt oss också jämföra Bitcoin och guld. Den totala brytningen av guld kräver också en mycket högre elkonsumtion än Bitcoin. I slutändan handlar det om vad du tycker. Så vad tycker du om Bitcoins miljöpåverkan?

    Vill du lära dig mer om Bitcoin?

    Om du vill förstå hur Bitcoin och blockkedjan korrelerar med dagens ekonomi och hur Bitcoin fungerar rent tekniskt vill vi varmt rekommendera att du tittar på MITs kurs “Blockchain and Money”. Kursen är kostnadsfri och finns tillgänglig på Youtube. Notera att kursen är på engelska men det är möjligt att slå på engelska undertexter.

    Professorn för kursen är Gary Gensler som numera är ordförande för amerikanska SEC som ungefär har samma funktion som Finansinspektionen.

    Vanliga frågor

    Bitcoin (BTC) är digitalt guld som möjliggör snabba och säkra transaktioner. Bitcoin är byggd på en revolutionerande teknologi som kallas för blockkedja vilket är Bitcoins motor. De flesta som köper Bitcoin ser det som en framtidsinvestering.
    Ja. En Bitcoin-transaktion är oföränderlig. Tusentals datorer finns världen om som godkänner eller underkänner varje transaktion innan den klubbas igenom. Att ta över Bitcoin-nätverket är teoretiskt omöjligt på grund av samspelet mellan miners och noder.
    Att ett tillgångsslag är en bubbla syftar på att tillgångsslaget är övervärderat av marknaden och kommer “spricka” för att förlora värde. Vi tycker inte att Bitcoin är en bubbla. Förstår man hur Bitcoin passar in i makroekonomin finns inget som tyder på en bubbla.
    Nej. Den minsta enheten BTC går att bryta ner till en Satoshi vilket är 0.00000001 av en hel Bitcoin. En Satoshi är ungefär värd 0,005 kr. De flesta handelsplatserna för krypto har dock en insättningsgräns mellan 10 – 1 000 kr.
    Bitcoin är psuedoanonymt. För att kunna ta emot en Bitcoin-transaktion behöver man en adress och den adressen är tillgänglig för allmänheten. I många fall kan man knyta an en Bitcoin-adress till en person vilket kräver ett detektivarbete.
    En Bitcoin-miner är en dator som skapar blocken till blockkedjan genom att lösa ett sifferpussel. Datorer världen över tävlar om att lösa pusslet snabbast. Den miner som vinner blir belönad med 6.25 BTC. På så sätt tillkommer nya Bitcoins i nätverket.
    vad är bitcoin?

    Snacka krypto med oss på Discord

    Gå med i ett kostnadsfritt community där vi lär varandra om kryptovalutor. Här kan du fråga om hjälp, diskutera och träffa likasinnade.

    Cookies

    Vi använder cookies på wekrypto.co. Genom att använda den här är webbsidan accepterar du att vi använder cookies.

    Jag förstår

    En hard fork är en radikal delning i blockkedjan vilket skapar en helt ny kryptovaluta. En hardfork genomförs e.x. i samband med att man vill uppgradera blockets innehållstorlek för att få plats med fler transaktioner per block.

    Ett monetärt system är en överenskommelse i samhället om vad man klassificerar som pengar. Fiat-valutor är det vanligaste monetära systemet som SEK eller USD. Bakåt i historien baserade man sina monetära system på till exempel ädelmetaller eller snäckskal.

    Ett värdelager är en valuta, en vara eller en tillgång med god förmåga att behålla sitt ekonomiska värde över tid. Råvaran guld är ett gott exempel på ett värdelager.

    Fiat-valutor är pengar som ges ut av en centralbank, tex. Sveriges Riksbank.

    Proof of stake är en konsensusmetod som bla. Solana använder. Till skillnad från proof of work har proof of stake enbart en enda politisk kammare och därav inte lika säker. Trots det är proof of stake mer miljövänligt än proof of work.

    Proof of work är en konsensusmetod som bla. Bitcoin använder. Proof of work fungerar ungefär som ett politiskt tvåkammarsystem mellan miners och noder som ser till att nätverket är säkert och demokratiskt.

    En kryptografisk hashfunktion är en matematisk funktion som används för att skydda känslig information från inbrott. Funktionen går enbart åt ett enda håll och är teoretiskt omöjlig att dekryptera.

    Decentralisering betyder att man förflyttar makten av något till fler deltagare. En demokrati är en form av decentralisering medan en diktatur är en form av centralisering.

    Decentralisering betyder att man förflyttar makten av något till fler deltagare. En demokrati är en form av decentralisering medan en diktatur är en form av centralisering.

    Double spending-problemet är risken om att en samma kryptovaluta kan användas två eller fler gånger utan att “konsumeras”.

    En betalväxel är ett företag som gör det möjligt för en e-handel att ta emot transaktioner via betalkort, internetbanker och andra betalmedel. Klarna och Svea Ekenomi är två stycken betalväxlar.

    En tillgång är en vara med ett ekonomiskt värde som förväntas ge avkastning eller nytta i framtiden. En tillgång kan till exempel vara en aktie eller en industriell maskin.

    Lär dig mer om krypto genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev

    Få matnyttiga tips och nyheter om kryptovalutor direkt
    till din e-postadress varannan vecka